Att bli en flock
Oundvikligen blir det förändringar i ett hem som går från två till tre hundar. Numer är det en liten flock av hundar. Självklara förändringar är ju att jag måste hålla koll på tre individer på promenaderna, utfodra tre hundar, kunna gå i koppel med tre hundar samtidigt, mer ordning & reda då flera triggar varandra...
Den största förändringen är dock dynamiken. Hur ska de trivas ihop, hur kommer leken att gå till, blir några tightare i sin relation & så vidare? Jag har inte varit orolig för förändringen, men tänkt efter noga hur jag ska hantera & planera allt. Till en början har vi fokus på att flocken ska boa ihop sig. Därav har vänner med hund snällt fått vänta med besök.
Det som är tydligast än så länge är att Crissta har tagit Dio till sitt hjärta. Hon putsar & månar om henne som en mor, men leker även vilt med sin nya bästa kompis. Härligast är dock att se hur de kurar ihop sig till en boll & sover ihop.
Ozzy som tycker om när det är lung & ro runt omkring honom beter sig lite annorlunda. Han snusar & tvättar Dio, men undanber sig de vilda lekarna. Dessutom agerar han polis & går in & bryter när tjejerna i hans mening leker för vilt.
Det blev väldigt tydligt att de börjar bli en familj då Ozzy & Crissta turas om med att mysa & tugga på pinne ihop med Dio & att sitta på en sten & spana efter faror. Någon av dem låg i en hög med Dio medans den andre vaktade när de var på tomten, för att sedan byta.
En viktig sak vi hållt på sedan Dio kom hem är att de andra ska få lika mycket uppmärksamhet & egentid som tidigare. Detta är viktigt i mina ögon då ingen av hundarna ska känna att de hamnat på undantag.
Jag kan konstatera att allt löper smidigt än så länge & att vi blir mer & mer en familj för varje dag som går.
Hela flocken trivs i buren i bilen. Dio försvinner nästan mellan Ozzy & Crissta.
